Vi skulle hem till Anna D för lektion. Jag hade bråttom och då sket det sig. Alltså han gick PÅ. Hur många gånger som helst. Sen gick han snabbt ut igen innan vi hann stänga. Jag ringde Anna och sa "Vi kommer inte, han vill inte åka!" Hon sa "Okej, ta den här stunden och lastträna istället." Men sen stannade han i transporten i alla fall (när jag slutade stressa!) så vi åkte och kom dit en halvtimme för sent.
Hos Anna är det hagar och lösdrifter och hästar åt flera håll, med ridbanan emellan. Rafiki tappade hakan och tittade storögt på allt det nya, men höll sig på mattan. Vi nöjde oss med att skritta två varv åt varje håll. Sen tyckte vi att han hade varit duktig. Han är så duktig så det är svårt att komma ihåg att han faktiskt är liten.
Han gick ur några gånger när vi skulle lasta för att åka hem igen, men inte alls lika illa. Sen åkte vi hem, lastade ur och lastade i en extra gång. Det gick inte lika lätt som det brukar, men man får väl hålla på. Han ska kunna lastas och transporteras av en person. Nån gång.
Så här inspirerande och fint är det där Anna håller till.
Fina grusvägar också, filibabba för en distansnörd! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar