Blött

Parkerad i vattenpölen så länge att jag hann fota!

Skogen

Vi tog en kravlös skogstur idag. Hur kul är sånt då? Jo, det är megafilibabbakul och man vill helst springa hela tiden. Rafikis öron blir så spetsade så de går nästan ihop i topparna. Och ingenting är läskigt i skogen. Sån har han alltid varit, det är inget vi har tränat på. Men det är i alla fall en väldigt trevlig egenskap. :-)

Jag måste hitta på nån variant så han slipper ha repet dinglande under hakan. Han blir lite less på det.

Rafiki kan förvänta sig service framöver

Idag har jag gjort teoriprovet för BE-körkortet. Så det är "bara" körningen kvar. Samt skaffa en större transport...Men sen får han åka flashigt.

Sen har vi haft lite privat tappskokurs med Ulrika. Rafiki är bättre än han nånsin har varit, men behöver tänja sitt tålamod lite grann. Får se om jag kommer ihåg alla moment så jag kan sätta på tappsko själv nästa gång. Då behöver han inte gå låghalt om han tappar skor.

Så då får han det bra, räkan.

Ridit lite...

...efter några dagars uppehåll. Han har tappat en sko så nu ska vi ha privatkurs med Ulrika så jag får lära mig att sätta på tappskor på honom själv.

Även idag var det han som kom till mig i hagen, det är så kul. Det är också kul att ridningen inte är så märkvärdig längre. Nu är det helt självklart för både honom och mig.

Som om han aldrig hade gjort annat än varit ridhäst. Lilla gråa hästen, så duktig! Tråkigt bara att han saknar en sko. Det begränsar ju vart jag kan vara med honom.

och sjön

Vi var till sjön. Inte i sjön. Han vill så gärna, men det är läbbigt. Han vågade till slut stoppa näsan i vattnet och blåsa lite. Men nåt bada var det inte tal om om inte människan gick i först. Och det ville hon inte idag. :-)

Läxa

Vi har tränat på Mias lösgörande övningar. Gick jättebra. Rafiki fattar så snabbt. Det går så fort. Nu kan han korsa benen och röra sig framåt och åt sidan samtidigt i en skänkelvikningsliknande rörelse utan att sätta krokben för sig själv. :-) Han har idag dessutom nästan gjort några slutor. Mia och Anna har båda avdramatiserat det här med vad man "får" göra med unghästar. Skönt! Jag skulle nog ha varit mer än lovligt mesig annars.

Miaträning

Mia är en jättehärlig människa och tränare. Perfekt balans mellan "snäll" och "sträng" fröken, så hon lyfter och peppar eleverna samtidigt som man skärper sig och anstränger sig.
Hon förklarar orsaker och sammanhang. När vi jobbade med att lösgöra stela travare och oerfarna unghästar så förklarade Mia som om det var världens självklaraste att det här har ni nytta av i galoppombytena sen. Kul!

Lek och larv

Idag när jag kom till hagen så gick jag inte fram till Rafiki. Jag väntade hundra meter bort för att se vad som skulle hända. Det som hände var exakt vad jag hade förväntat mig. De andra hästarna tittade, konstaterade "Jaså är det hon", sen återgick de till sitt. Min käre Räka kunde dock inte motstå sin nyfikenhet utan var tvungen att komma och kolla läget.



Sen sprang vi omkring och lekte i hagen. Det är SÅ fränt att kunna leka med en lös häst i en jättehage. Då och då kunde han inte behärska sig för det blev så oerhört kul så han bara måste dra en liten brall, men annars följde han mig, stannade när jag stannade, backade när jag backade eller gick dit jag pekade.
När jag gick från hagen ville han naturligtvis följa med, som vanligt. Ville inte sluta än!

Jag fick nästan dåligt samvete när jag gick iväg, vände mig om och såg att han fortfarande stod och tittade efter mig. Till slut så sprang han dock iväg till de andra.

Vilken vuxen häst!

När man får SKOR på fötterna då tar man sista steget ur slyngelvärlden!

Det gick jättebra. Jag matade med havre så Rafiki glömde nästan vad Lasse gjorde.

Holly hjälpte till så gott han kunde, dvs hellre än bra...

"Jag håller fast honom åt er! Spika fort nu innan han sliter sig!"

Nu sitter de där! Det blev lite spansk skritt på vägen ut för fötterna var väl tyngre än vanligt.

Stackars mamma då

Elin och jag hälsade på Abherleene. Hennes nya ägare Karin ringde och var alldeles förtvivlad. Hästen var jättehalt, men hon kunde inte förstå vad som hade hänt. Medan vi var där kom veterinären och ställde diagnosen fång. Det är jättetrist. Stackars Karin klandrar sig själv, men hon kunde absolut inte ha förhindrat det.

Hon gillade att få besök, speciellt av Elin, tror jag. Hon var god och glad som vanligt hela tiden, så länge hon inte behövde gå. Då stapplade hon fram. Stackarn.

Lektion igen

Och som vanligt när det är lektion tidigt på förmiddagen är han tröööött!

Men när Elin är med så ger hon sig inte. Då får man vackert kliva upp och följa med.

Det var mycket mycket bättre med bett-tjafsandet idag. Det är inte ett problem längre. Puh!
Han måste dock fortfarande jobba lite på sin balans. Det är så jäkla näpet mitti alltihop ändå, när de är såhär vingliga och framtunga och ändå försöker. Han är SÅ bussig och ambitiös. Lilla fina hästen!

Liten röd häst

Jag provade Hollys sällskapshäst i skogen och på grusvägen. Hon är mindre än Rafiki, kändes jättejätteliten!

En så trevlig liten häst. Tvekar aldrig, tittar inte. Bara går rakt på, pigg och glad hela tiden. Hon är kraftigt överviktig men kunde ändå klöva omkring bland stock och sten och galoppera på slingriga stigen. Det blev dock en kort tur för att inte chocka henne med fysisk aktivitet just nu. Hon kan inte särskilt mycket, tolkar det mesta som antingen "snabbare" eller "långsammare".
I morgon ska Erika ta ut henne i skogen.

Böj

Idag har Minna och jag repeterat lösgörande övningar som Linnea lärde oss. Rafiki var jätteduktig. Jag har ju böjt honom mycket och ofta, så han förstod väl vad det var frågan om.

Det gäller fortfarande att tänka efter och sprida ut benen så man inte ramlar omkull!

Ridit i andra sadeln

Vi gick hem idag igen. Och då menar jag hem. :-) Rafiki klev upp för trappan och in på verandan som om det var det självklaraste i världen. Jag är bergis på att han hade följt med in i hallen om jag hade fortsatt att gå. Han tog sig en fika på penséer på vägen ut.

Jag fick byta fendrarna för de var för långa hur jag än bar mig åt. Det var lätt att komma i och ur och den ligger bra. Ovanligt för en westernsadel är att jag tycker jag kommer nära hästen i den här. Det kanske beror på att det är en lättviktssadel. Jag gillar den jättemycket.

Man kan flytta sig åt sidan även i den här sadeln....

Ny karriär

Diesel är såld till Julia i Linköping. Han har bott hos sin uppfödare under sina första fjorton år. Tack och lov så ska han tydligen inte kastreras i alla fall.
http://jozzans.bloggagratis.se/2009/08/06/1886093-the-waho-trophy-winner-2009/

Det finns en del släktdrag. :-)

Kvällspyssel

Jag har köpt skor och bokat hovis. Nästa vecka ska Rafiki få framdojor för första gången. Idag har vi repeterat lite. Jag lyfte hans fötter och höll dem mellan mina knän. Bankade och klämde och vred. Inga problem, det var som om han hade blivit skodd hundra gånger redan, så det blir nog knappast några tveksamheter när det är på riktigt heller. Det där som var så besvärligt för inte särskilt länge sedan.


Idag njöt han av att bli ompysslad. Han stod och somnade när jag höll på. Jag passade på att greja lite extra: tryckte på tandköttet, petade i öronen, kammade luggen. Allt var bara skönt, tyckte han. Sen fick han gå ut igen. Jag tycker att han förtjänar bara mys ibland, utan att behöva jobba.

Skimmelkillen har fått sina första vita ögonfransar.

Hogwartsexpressen

Ja, det här ser väl inte så tjusigt ut. Vilken madame! Hon ville diskutera från första början, gärna genom att streta och dra åt motsatt håll mot vad jag bad henne. Som synes. Hon ville kanske se om jag skulle ge mig och lämna henne ifred om hon protesterade, men det gjorde jag itne och hon lossnade till slut, men då hade matte fipplat bort fotoknappen på min mobil så det finns inga bevis på den saken.

Hon är överhuvudtaget en trevlig och smart häst. Men hon är lite ånglok sådär. Ånglok går ju starkt rakt fram och svänger och böjer inte och...tja, bara möljar på. Syftet idag var att hon skulle stanna för sin matte utan att matte behöver ligga på rygg och dra i tygeln. Kanske det kommer att funka ganska bra så småningom. Det är ju både hästen och ryttaren som ska få till det.

Vi jobbade i repgrimma från marken också och det är kul när man till slut kommer till tals med hästen.

Oväntad lösning

Det irriterar mig lite att jag har en liten häst på bara ca 150 cm som jag inte kan kravla mig upp på utan pall. Rättare sagt, har irriterat mig. Idag har vi mixtrat med det, nämligen, och hittat en oväntad lösning.

Våra ridplatser har på sistone blivit starkt begränsade. Jag hade tänkt vara på ett fält, men en människa som inte har särskilt mycket med det fältet att göra har hotat att skjuta i luften om det kommer "hästjävlar", som han kallar det. Vad folk har lite att tänka på. Det är för sorgligt när man inte kan fylla sin tid med något meningsfullt och glädjande. Nåja, their loss. Jag låter mig inte nedslås.

Åter till saken. Jag tog med Rafiki hem så höll vi till i gamla vinterhagen. Det enda jag måste göra är att ta mig upp från marken. Vi delade upp det i moment. Håkan hjälpte till och bidrog med tips när han såg min så kallade teknik. Tids nog, så visade det sig att jag på grund av mina ojämnheter i kroppen, har hur lätt som helst att hoppa upp på hästens högra sida, men om jag försöker hoppa upp från vänster så kravlar jag och sprattlar och kommer ingenstans. Jag skäms nästan för att jag aldrig har provat. Snacka om inkörd i gamla vanor. Det föll mig aldrig in att prova.

Det var i alla fall mysigt att ha honom hemma på gården och han var så tapper och tålmodig. Han fick paus lite då och då.

Linnea hälsar på

Linnea kommer och hälsar på en gång om året, huvudsakligen för att dricka skumpa och vara uppe sent, :-), men hon passar även på att dela med sig av sin hästkunskap. Det är vi tacksamma för!
I år har hon pratat med Rafiki om att (inte) hänga i bettet. Tack, goa Linnea för denna gång. Längtar redan till nästa!
Rafiki reds för övrigt för första gången med sällskap i ridhuset. Ett jättebrunstigt sto! Han lät sig dock inte distraheras. Marja och Gullvi tittade på och bidrog med glada tillrop. Minna provade Amapola i barocksadel.

Filmat av Marja Gromoff

Vi hann med våran favoritdiskussion också. Gå i vattenpölen eller inte?