Sen sprang vi omkring och lekte i hagen. Det är SÅ fränt att kunna leka med en lös häst i en jättehage. Då och då kunde han inte behärska sig för det blev så oerhört kul så han bara måste dra en liten brall, men annars följde han mig, stannade när jag stannade, backade när jag backade eller gick dit jag pekade.
När jag gick från hagen ville han naturligtvis följa med, som vanligt. Ville inte sluta än!
Jag fick nästan dåligt samvete när jag gick iväg, vände mig om och såg att han fortfarande stod och tittade efter mig. Till slut så sprang han dock iväg till de andra.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar