Vi ger efter för regnet

Igår bestämde vi att jag och Rafiki skulle rida ut med Ulrika och Hilda idag. När det var dags att ge sig iväg så blåste och regnade det nåt hemskt, så vi beslöt att gå till ridhuset istället för ut i skogen.
Jag vill ransonera ridhustimmarna men vad gör man. Orsaken är att Rafiki inte ska bli ridhustrött. Det var dock ingen risk idag när både Akrena och Meissel var med. Det var oerhört kul, tyckte vi båda två men speciellt Rafiki tror jag. Han taktade hela vägen till ridhuset. :-)


Vi la ut bommar i trailmönster och red omkring. Vid ett tillfälle satt jag och Ulrika på våra respektive unghästar och pratade medan Hilda och Meissel gjorde nåt i andra änden av ridhuset. Plötsligt slog Meissels larm igång och han kom galopperande mellan Akrena och Rafiki innan Hilda fick ordning på honom. De reagerade inte alls. Tittade och konstaterade att "Jaha, där kom han." Sen var det inget mer. Vi tog inte ens tyglarna. De här tre bor ju ihop i sin lösdrift så de är väl vana med att vara nära varandra och att det händer grejer hela tiden.




Allt gick bra för mig och Räkan. Han ville inte riktigt gå åt vänster i skänkelvikning. Höger gick jättebra. Flytta bakdel och flytta framdel gick bra. Galoppen utan protester. Han fick en massa beröm och nobelpris av mig idag.

Vi red hem i rad. Då sken solen. Hm. Han var jätteduktig att gå sist även när Meissel travade i förväg. Nobelpris för det med!



Jag hade på Switch på honom när vi kom hem. Det har jag inte använt på flera år. Det är bra, men det är med dubbla känslor jag använder det.