Hundra till noll!

Vi har haft en underbar ridstund i paddocken.

Tränat bakdelsvändning som var svårare åt höger än åt vänster. Kringelikrokar, ställning, böjning, styra med nästan bara ytterhjälper, backa runt ett mönster. Han hamnade i "Kan själv-tillstånd" och skulle börja chansa och gissa och lösa uppgiften. Jag älskar den egenskapen, men ibland blir det lite konstigt. Under tiden som vi backade runt mönstret så tränade vi på att vänta. När jag släpper tyglarna ska han stanna och vänta tills jag säger vad vi ska göra. Det var den detaljen som gjorde skillnaden i grinden för ett par veckor sen. En "kan själv"-häst kan behöva lära sig att vänta.

Vänta...

Sen galopperade vi på böjda spår. Jag förekom honom när jag kände att han tänkte bryta av, så vi fick några volter till slut. Jätteroligt. Och stoppen. Jösses. På bilden ser det inte så stiligt ut kanske, men själva känslan av att komma i galopp och med bara en utandning och ett tramp i stigbyglarna så smack! Han tvärstannade! Så fränt. Hundra till noll på en meter. Lycka!

Det syns inte på bild förstås, men här har han just tvärnitat.