Det blev en kort tur idag. Det regnade, sen blev det åska, sen blev det uppehåll, sen blev det regn...Jag insåg att det går inte att vänta på nåt bra väder utan jag gav mig iväg i alla fall. När jag kom till stallet så var Karolina och Lovisa ute med Amapola. Ulrika och Hilda skulle ta Meissel och Akrena till ridhuset, så det skulle inte bli nån häst hemma alls. Det var ett bra träningstillfälle, tänkte jag, att prova att gå åt ett helt annat håll än de andra. Fast han brydde sig inte. Han tittade ett par gånger dit de hade gått men var inte det minsta intresserad av att följa efter. Vi mötte tjejerna och Amapola. Stannade för att prata med dem och då attackerade myggorna. Usch. Det gick inte att stå still där, så vi begav oss upp på hygget istället. Vi klättrade på det allra brantaste stället, sprang på stigen och slingrade runt träden.
Sen hörde jag åska och då gick vi hem. Jag satt av och gick bredvid sista biten. Stretchade när vi kom hem, så han fick sin nedvarvning också. Sen blev det sol!?
De vita strimmorna bakpå öronen är lite kul tycker jag. De är alltså där hela tiden inte bara när han är blöt.
Man får vissa privilegier när man är med sin människa på mystur...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar