Jag vill ha samma avspända inställning till lastning som jag har haft tidigare och jag vill kunna lita på både Rafiki och mig själv, att vi klarar det. Vi åker bort ganska ofta och jag vill absolut inte vara beroende av medhjälpare varje gång. Så idag kopplade jag ihop bil och släp och lastade och lastade och lastade. Eftersom jag var avslappnad gick det jättebra. Han gick på, därinne låg det äpplen eller morötter. Jag stod bakom och drog lite lätt i svansen för att visa att han skulle komma ut igen. Sen fick han gå in igen och ut igen...Så där höll vi på. Sen kom Håkan och lagade lysen på transporten. Det var intressant, tyckte Rafiki. Sen lastade vi några gånger till samtidigt som lamporna blev fixade.
När jag var nöjd tänkte jag att det fick vara nog för idag. Jag provar mer en annan dag. Gick in i stallet och borstade och borstade så det yrde torr intorkad lera som han hade gnuggat fast på kroppen. Han njöt och visade vart han ville att jag skulle klia lite extra. Sen smorde jag såren och la om benen och försökte truga i honom kraftfoder och örttillskott, men han är inte alls sugen på det. Inte hjälper det att det står mängder med fallfrukt i stallet. Han är som en liten kille som bara vill ha glassen men inte potatisen. Vem kan klandra honom? :-) Jag får försöka hitta annat kraftfoder till vintern eftersom han tydligen inte gillar den här sorten.
![]() |
| Jo jag kan visst äta tre äpplen samtidigt! |



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar