Stjärtlapp!?

Nu har jag ridit i Shortbacken och jädrar i mig vilken fin sits jag fick. Rafiki trivdes med den och det gjorde jag med. Det kändes väldigt ovant att sitta i nåt annat än westernsadel. Som om jag inte hade nånting runt mig och satt hur löst som helst...Den satt still när jag satt upp, vilket är en stor fördel. Rafiki tyckte den var ovan och blev lite vinglig till att börja med, men när han fick känna på den en stund gick han jättefint.
Nu ska jag jämföra den med en dressyrsadel med bom, för att se vad som är ovana med en sadel som inte är westernmodell och vad som eventuellt är bomlös-svaj. Jag menar, jag kanske skulle ha samma känsla om jag skulle ha använt sbs:en på honom.

Detta skedde i samband med vår halvhjärtade trailträning. Rafiki hjälpte Rebecca att bära bommar. Och då menar jag bära lika med lyfta upp och bära iväg. Undrar när han ska inse skillnaden mellan en hund och en häst?

På vägen hem tramsade han omkring och lekte och drog av Holly reflextäcket.