Blekrumpor och ruggugglor

Ruggugglan är väl jag då, och min snälle fotograf. Det var riktigt ruggigt väder med nåt slags mellanting mellan regn, snö och hagel. Men har jag bestämt mig för att rida ut, så brukar det bli så ändå. Trots rugget.

Blekrumporna är rådjuren förstås. De är väl kamouflerade för övrigt, men de ljusa rumporna syns lång väg. Idag var de ofantligt fascinerande.

Jag ska väl inte påstå att Rafiki glor på dem. Det gör ju jag också tydligen...

Jag var noggrann med Mias läxa om speed control och Rafiki var duktig på det nu. Så vi tog ett litet litet rejs på slutet. Sen gick det bra att få ned honom i tempo igen. Jättekul!

Vi jobbade lite med formen, att få ryggen som högsta punkt. Det funkar stundtals. Mer och mer förstås. I morgon är han ledig, men jag ska rida på fredag. Då tar jag på martingalen för att underlätta lite.