I torsdags när Anna och jag pratade om att lära Rafiki skilja på höger och vänster galopp så föreslog hon att vi skulle göra det i en liten backe. Jag tänkte så det knakade och kunde inte tänka mig nån backe där det inte är en halvmeter snö. Tänkte att tja, det får väl bli nån gång i april då...Idag skulle vi ut och rida lite rakt fram på en isig, snöig grusväg. Han taktade, sprätte och ville bara springa. Stå still gick bra, men så fort jag bad honom gå framåt så blev det tvåtakt. Jag var lite kluven mellan det klassiska "man får inte förstöra unghästens framåtbjudning" och "du ska hålla den takt och gångart som JAG säger." Sen kom jag ihåg mitt nya o-mesiga jag och bestämde mig för att nu är det jag som bestämmer. I slutet av den här vägen finns faktiskt en liten uppförsbacke och där provade vi. Yes! Höger hjälp-höger galopp. Vänster hjälp-vänster galopp, som om han aldrig hade gjort annat! Jag blev jätteglad och han blev lite entusiastisk och slog klackarna i taket. Inte värsta bockningen, men dock ett sprattel. Nåja.
Men sen var det samma sak. Springa springa springa...Vi gick i sicksack över vägen och till slut så kunde vi trava lite samlat också, när han hade sprungit av sig. Det är väl i och för sig inget märkvärdigt. Andra dagar kan jag hoppa upp och springa iväg men idag när han var extra pigg så fick jag faktiskt jobba för att få honom koncentrerad. Det är roligt att han är så glad och entusiastisk, så jag klagar inte. Hellre pigg än slö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar