Liza kom in med Valle. Rafiki ville bara titta på honom. Han blev "arabig": högt huvud, hög svans och struttig gång. Positiva klubben tänkte då att oj vad bra då får vi träna på att hålla uppmärksamheten på mig. Så jag gjorde EN sak i taget. Ett steg fram, ett bak, flytta baken ett steg åt höger, framdelen ett steg åt vänster. Och så vidare. Till slut gick det bra och han kunde till och med trava i lång låg form på spåret utan att tappa koncentrationen. Han var jättejättetrött när vi gick hem.
Bettet förresten. Tränsningen. Han kastar sig över bettet nu. Tränsning är numera hur lätt som helst. Sen går jag hela vägen till ridhuset utan att han pillar på mig. Det är så kul! Och när jag kommer till ridhuset kan jag sitta upp och börja rida utan en massa förberedande avsuttna koncentrations- och lydnadsövningar.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar